Det är ett välkänt faktum att alla kroppar avger elektromagnetiska vågor, eller strålning, beroende på deras temperatur. När strålningen sprids transporteras även energi. Det betyder att strålningen kan användas för att mäta temperatur utan att vidröra mätobjektet.
När fungerar IR-temperaturmätning?
I stort sett går det att göra bra mätningar på alla ickemetalliska material och målade metallytor. När det gäller högblanka metallytor rekommenderas inte IR-mätning utan att ytan målas eller tejpas.
Vad är emissionsfaktor?
Eftersom olika material emitterar, strålar och reflekterar olika mycket behövs en korrektion för att göra IR-mätningen noggrann. Denna korrektion kallas för emissionsfaktor och kan göras i de flesta IR-mätare och värmekameror.
Felkällor vid IR-mätning
- Felinställd emissionfaktor. Kolla att rätt faktor är inställd om justering finns.
- Blank metallyta. Reflektionen påverkar mätningen mer än emissionen.
- Mätfläcken är större än mätobjektet.
- Smuts eller imma på linsen.
- Stor temperaturdifferens mellan instrument och omgivningsluft.
På instrument som bara har en lasermarkör är det viktigt att ha koll på relationen mellan avstånd och mätytans diameter.
Våra IR-temperaturmätare är specade med Mätyta/Avstånd, t ex 1:12, vilket i det fallet innebär en meter mätyta på 12 meters avstånd. På så sätt kan mätytans storlek räknas ut. På IR-mätare med två lasermarkörer vet man att mätytan ryms mellan markörerna.
Vad skiljer en lite dyrare IR-temperaturmätare från en billigare?
- Större temperaturområde
- Högre noggrannhet
- Bättre förhållande mellan mätyta och avstånd, t ex 1:30 mot 1:10
- Min-, max och medelvärden
- Oftast större och tydligare display
- Oftast finns möjlighet att ansluta en extern K-givare
- Ofta finns möjlighet till dataloggning
